ignora

upptäckte precis att någon jag bryr mig om har förlorat något väldig dyrbart,
det får mig att tänka tillbaka på hur det var för mig för snart 5 år sedan,
för det har faktiskt gått nästan 5 år sedan han lämnade mig,
jag vet inte vad jag ska göra för att förklara att jag vet hur det känns,
jag kan inte säga att allt kommer bli bättre,
jag menar inte att jag lider av det varje dag,
men då och då dyker det upp saker som får en att minnas,
dofter, så brukade han lukta, livar upp mina minnen som inget annat,
när jag vill ha råd som bara han kunde ge,
visst gör det ont, men medvetenheten om att han inte lider mer,
gör mig stark och får mig att tänka på allt bra vi gjort tillsammans,
istället för att tänka på alla de tårar jag fällt av saknad.

Jag finns här om du behöver mig,
är bara ett samtal bort!